SPRÅK
Hur kan vi förstå varandra?
Språk är enkelt uttryckt ett sätt för människan att kommunicera med andra. Uppgifterna om antalet språk varierar. Uppgifter pendlar från cirka tretusen till mer än det dubbla. Osäkerheten om antalet språk handlar om att det inte finns en samstämmig uppfattning om var vi ska dra gränsen mellan språk, dialekter eller varieteter av språk. Kriterier för språk är ord, gemensam betydelse för orden och grammatiska regler som innebär att människor utan större svårighet kan kommunicera med varandra. Dessa kännetecken är inte alltid tillräckliga för att identifiera ett språk. Det finns också politiska orsaker som anger om olika varieteter inom en språkfamilj klassificeras som språk eller inte. Lite slarvigt skulle det kunna sägas att ett språk knyts till en nation och en flagga.
De allra flesta språk talas endast av några tusen personer De största språken talas däremot av majoriteten av jordens befolkning. Hit räknas engelska, arabiska likaså som utgör en allt större andel av migranternas modersmål. Svenska språket får däremot räknas tillhöra ett av de mindre språken i världen. Det finns därför mindre chans att nyanlända migranter redan vid ankomsten talar eller förstår svenska.
Dessa språksvårigheter begränsar, men omöjliggör inte kommunikation som också bygger på minspel och kroppsspråk. När det gäller minspel finns omfattande forskning som visar att det finns såväl allmängiltiga ansiktsuttryck som specifikt kulturella skillnader. Det finns således ingen anledning att låta språkförbistringar hindra gemensamma aktiviteter.. Vad som inte omedelbart kan förklaras genom det talade ordet kan tolkas med hjälp av landsmän som varit en längre tid i Sverige, eller helt enkelt med den uppfinningsrikedom som kroppsspråket kräver.
Ibland är inte ordförrådet ett hinder i sig. Däremot kan ord uppfattas olika av sin samtid. Skällsord, som inte ska men förekommer då och då i olika sammanhang kan väcka våldsamma reaktioner beroende på den underliggande och outtalade betydelsen. Likaså kan könsord eller sexuella anspelningar väcka mer eller mindre starka reaktioner beroende på mottagarens känsla för det gruppspråk som används.
Inom en nation finns en mängd olika sätt att använda språket som bygger på gruppgemenskaper, social bakgrund eller andra tillhörigheter. Ibland talas om förortssvenska som en särskild språklig variant, en så kallad sociolekt, i det här fallet svenska med inslag av olika ord och uttryck från andra språk som dominerar i de områden som har gett namnen Rinkebysvenska, Rosengårdssvenska m.fl. Dessa varianter av språket som bygger på möten mellan människor med olika bakgrund handlar också om möten mellan generationer. Vad som betraktades vara slang igår är idag införlivat i Svenska akademins ordlista och har därmed funnit sin väg in i det etablerade språket. En ordlista kan peka på förändrad betydelse över tid, Låneord hämtas in, gamla ord får ny betydelse och nya uttryck skapas med ledning av nya upplevelser. Inom sporten är det därför i mötet mellan migranter och andra medborgare som språket långsiktigt kan berikas samtidigt som kommunikationen i sig är ett sätt att skapa ökad förståelse för varandras verklighetsupplevelser med sporten som grund.
De skandinaviska språken är goda exempel. De allra flesta skandinaver kan kommunicera med varandra över nationsgränserna trots att de använder sitt eget språk när de talar. Trots detta kan det hävdas att det handlar om tre, och inte ett språk som var och en hör hemma i sin egen nation och har sin egen flagga.
Läs mer:
Hämtat 8/7 2016