IDROTTEN ÄR ETT INKLUDERINGSVERKTYG!
När Cityidrott talar om inkludering så pratar vi i regel om hur vi kan skapa miljöer där barn och ungdomar, oavsett bakgrund, kan känna trygghet, glädje och gemenskap. Det viktiga för oss är att barnen har roligt och känner att de har ledarnas stöd till att uttrycka sig på ett positivt sätt. För vår del handlar det inte om att någon ska bli bäst eller ens vilken aktivitet vi utövar. För att kunna inkludera och ge alla samma möjlighet så behöver vi skapa utrymme för alla att vara med på sina villkor. Samtidigt måste vi skapa en förståelse bland de barn och ungdomar som högpresterar inom olika aktiviteter om varför det är viktigt att alla kan och får vara med, samt ge de högpresterande ett större ansvar för gruppens gemensamma utveckling.
Det är enkelt att påstå att alla ska vara med på lika villkor men det är betydligt svårare att skapa förutsättningar som gör att alla kan vara med på lika villkor. En av våra absolut största framgångsfaktorer, anser vi, är att den idrottsliga prestationen saknar betydelse. Man är välkomna på lika villkor hos oss vilket innebär att klädsel, utrustning, färdighetsnivå och ambitionsnivå inte är avgörande för hur du blir bemött eller hur du behandlas. Ett klimat har skapats där det är accepterat bland deltagarna att det viktigaste är att vara med, vara en god kamrat och göra sitt bästa, det handlar inte om hur bra man faktiskt är på själva aktiviteten.
Vi får aldrig glömma att idrott är lek och någonting som alltid måste vara, och framför allt få lov att vara, roligt att utföra. I rådande samhällsklimat där mycket är prestationsbaserat och kretsar kring snabba resultat så är det än viktigare att ha zoner i samhället som är fria från denna hets och stress. Det gäller även inom vuxenvärlden men framför allt för barn och ungdomar. När en idrott eller aktivitet fungerar som bäst så är det just en sådan plats där lek, gemenskap och glädje frodas oavsett vilken bakgrund eller vilket bagage du kommer dit med.
Cityidrott använder sig väldigt mycket av idrotten just eftersom den har en fantastisk potential, när den används på rätt sätt, att inkludera och skapa delaktighet i samhället. Det gäller både utövandet i sig men även som åskådare och supporter. Utan att ha någon vetenskaplig uppbackning i påståendet så tror jag starkt på att om man skulle göra en studie på vilka platser som den största mixen av socioekonomiska grupper möts, träffas och verkligen interagerar så placerar sig idrottsrörelsen garanterat väldigt högt upp. Titta till exempel på en fotbollsmatch och klacken/publiken där, den består av människor med bakgrunder från alla delar av världen och alla klasser av samhället men man förenas kring ett syfte. Du behöver inte ha språket eller en specifik kulturell förståelse för att delta utan idrotter fungerar likadant och har samma regler världen över.
Idrott har en fantastisk potential och förmåga att förena och skapa glädje, det är ett inkluderingsverktyg som än så länge fortfarande inte utnyttjas till sin fulla kraft.
